Angående de små irritationsmomenten i vardagen

Igår hittade jag en post-avi på köksbordet som var adresserad till mig. Eftersom jag inte mindes att jag beställt något så tänkte jag direkt; Det kanske är någon jättesnäll människa som har skickat paket till mig!
Icke. Men det var nästan lika kul! Det var min sjöfartsbok som hade kommit. Jag skickade in ansökan för cirka två veckor sedan och då stod det ju faktiskt att den skulle skickas som rekommenderat brev. Men hur ska man kan kunna minnas det?:)

Hur som helst, exalterad som jag var över min första sjöfartsbok slet jag upp kuvertet och fann att den såg ut ungefär som ett pass. Fast den var blå och det står Sjöfartsbok på den i guldig text. Jag utbrister till min syster som gjort mitt sällskap upp till postombudet:
- Åh, va fin den e! Å jag som va så fin på bilden, det kommer ju.....Aaa men vafan ere här nurå?!




Tror ni att jag är irriterad eller?! Ett jävla svart streck på läppen. Det ser ju inte klokt ut! Tur för Transportstyrelsen att man inte visar upp detta så ofta och att strecket inte hamnade mellan tänderna. Då skulle jag fan krävt ett nytt av dem.
Det var så sant, sa jag att denna bok är giltlig i 10 år till råga på allt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0