Tequina

Precis när jag trodde att det mesta började lösa sig och att livet var på väg uppåt igen så kommer det en blixt från en ändå hyfsat blå himmel. En slags käftsmäll som jag inte hade räknat med.
Jag vet att jag inte är den första och enda i Sverige som går igenom detta och att tiden kommer att läka även detta sår i min själ, men just nu är mitt liv mest som en påse skit. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få vara med om detta under min livstid. Men nu är det så och inget som jag kan göra något åt.

Det är bara att förlita sig på sina närmsta och låta tiden ha sin gång.